Filipstads Gille – en vital förening

Filipstads Gille är en förening som värnar om Filipstads historia. Dokumentation har gjorts genom ett omfattande text- och fotomaterial, material som till viss del har presenterats i tidskriften Vår Stad. På senare år har gillet dessutom minnesmärkt kulturbyggnader med tavlor och varje år utnämns en eller flera kulturprofiler.

Filipstads gilles verksamhet är fylld av minnesvärda händelser och gillet är än idag en aktiv förening som lever vidare in i framtiden. Det var vid ett konstituerande sammanträde den 13 januari 1932, som stadgar för Filipstads Gille antogs och riktlinjer för verksamheten drogs upp. Initiativet till att starta ett gille togs redan under hösten 1931 och i november bildades en kommitté som bland annat hade till uppgift att kalla intresserade filipstadsbor till det konstituerande sammanträdet. Som stiftare fanns ingenjör Olle Bergö, redaktör Birger Forsberg, faktor Arvid Jonsson, boktryckare Hilding Lundberg, fabrikör Gustaf Rosendahl och plåtslagarmästare Carl Reinholdz.

Några av de gillesmedlemmar som var med då gillet stiftades år 1932 här fotograferade på gillesstämman 1957.

Stående från vänster: Agnar Olsson, Ragnar Forsberg, Alex Blomquist, Bror Andersson.

Sittande är Hilding Lundberg, Birger Forsberg och Carl Reinholdz.

Den 13 augusti höll det nystarade sällskapet sin första årsstämma på stadshotellet och bläckfabrikören Gustaf Rosendahl blev förste ordföranden, eller ålderman, som är gillets benämning på ordförandeposten. Präntare är gillets benämning på sekreteraren och den posten gick till Arvid Jonsson. Kassören kallades lådomästare och den uppgiften gick till Hilding Lundberg och Birger Forsberg blev rumormästare, som är gillets ceremonimästare. Styrelsen eller gillesrådet som det kom att kallas, kom att bestå av sju ledamöter och de två återstående posterna kallades bisittare. Bistittare i den första styrelsen var rådman Axel Gyberg och apotekare Ivar Ringström. Dessutom valdes tre ersättare, bokhandlare Herman Larsson, järnhandlare Frithiof Lundblad och plåstslagarmästare Carl Reinholds.

Gustaf Rosendahl satt kvar på ordförandeposten till 1939 och efterträddes 1940 av Birger Forsberg som efter sju år lämnade över till Olle Bergö.

Gillets första ålderman, bläckfabrikören Gustaf Rosendahl

Ragnar Forsberg en profil

1949 blev Ragnar Forsberg ålderman efter att tidigare varit rumormästare och vice ålderman. Ragnar Forsberg satt som ålderman till 1963 och var därefter en drivande kraft. Ragnar Forsbergs gjorde omfattande insatser för gillet genom åren, det gjorde att alla förknippade honom med Filipstads Gille och han blev med all rätt en portalfigur.

Ragnar Forsberg satt 15 år som ålderman och näst längst i tjänst på den posten var Carlerik Carlsson som var ålderman mellan 1982 och 1990. Axel Henriksson var vice ålderman mellan 1949 till 1931 och Knut Kristiansson mellan 1968 till 1976, för att nämna ett par av trotjänarna på den posten.

Längst i tjänst som präntare var Carl Axelsson, 1953 – 1964 och Paul Lepp, 1979 – 1986.

Efter Hilding och Thure Lundberg återfinns flera trotjänare bland lådomästarna. Ivar Johansson, 1951 – 1964 och Per Thore Pettersson. 1969 – 1985. Per Thore Pettersson efterträddes av Hartwig Schäfer, som dessutom varit rumormästare och bisittare och även lagt ned ett omfattande arbete som arkivarie. Tillsammans med Bengt-Olof Löf har Hartwig Schäfer dessutom hållit i trådarna för arbetet med att digitalisera gillets bildarkiv.

Robert Ferneman var rumormästare mellan 1947 och 1961, vice ålderman mellan 1962-1963 och sedan ålderman 1964-1970. Nils Heller var verksam som rumormästare 1962-1972 och Bertil Nilsson 1983-1991.

Utsiktstornet och Bergsmansgården

Våren 1932 beslutade styrelsen att ta hand om valborgsmässofirandet, en tradition man ansvarade för under ett antal år. Ett ärende av mer bestående betydelse som diskuterades på den första årsstämman, var att gillet skulle bygga ett utsiktstorn på Storhöjden.

Den 14 januari följande år fattades beslut om tornbygget och gillesmedlemmen Gustav Olsson utsågs som byggmästare. Byggnationen inklusive projekteringskostnader och markförvärv, hade beräknats till 5.566 kronor. För att få kapital till finansieringen, arrangerade gillet en vintermarknad den 3 och 4 mars och fick in ett netto på 6.516 kronor och 95 öre.

Bygget satte igång sommaren 1934 och den 9 september kunde utsiktstornet invigas. Tal hölls av ålderman Gustaf Rosendahl, Birger Forsberg framförde en prolog. Värmlands regementets musikkår spelade och Filipstads Manskör sjöng. På kvällen samlades man till supé på stadshotellet.

Till en början satte gillet upp en kiosk vid utsiktstornet. Där fanns nyckeln tillgänglig och besökarna kunde köpa kaffe och läskedrycker. En byggnad anpassad för verksamheten året runt kom snart att diskuteras och de planerna kunde realiseras, när gillet erbjöds att köpa en äldre obebodd bergsmansgård i Bosjön

Vid en extra gillesstämma den 18 juli 1935, beslutades att köpa gården. Kostnadsberäkningen var på 3.200 kronor innefattade nedtagningen, transport och bygnadens uppförande på Storhöjden. Även denna gång låg nettot från en vintermarknad till grund, liksom inkomsterna från ett tavellotteri, med konstverk skänkta av bland andra Anselm Schultzberg, Sigge Bergström och Albin Ferneman.

Våren 1936 var inredningsarbetena klara och gården fick sin officiella invigning på midsommardagen samma år och kom att kallas Bergsmansgården. För att få ytterligare inkomster till verksamheten, arrangerades samtidigt en Bergslagsmässa i samarbete med Filipstads Idrottsförening.

Kungligt besök fördröjde Bosjögården

Genom ett gåvobrev daterat den 18 november 1938, skänkte Billerud en flygelbyggnad till herrgården i Bosjön. Filipstads Gille tog tacksamt emot gåvan. Kostnaden för arbetet med byggnaden beräknades till 6.000 kronor och gillet tog ett lån på 4.000 för att klara finansieringen. Innan man kunde börja arbetet med den nya gården, kom ett hedersuppdrag i samband med skid-SM i Filipstad 1939 emellan. Gillet hade fått en förfrågan om man kunde vara värdar för en lunch på Bergmästargården under SM-veckan, med prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla som hedersgäster. Gillet tackade ja och lunchen ägde rum den 24 januari.

Efter det kungliga besöket sattes arbetet med den nya gården igång och den 18 juni kunde man hålla taklagsfest. Den nya byggnaden på Storhöjden kom att kallas Bosjögården.

På Bermästargården fanns servering och i Bosjögården ställdes två lägenheter i ordning. Bosjögården inrymde även Gillessalen.

Våren 1948 kom en förfrågan från Svenska Turistföreningen, om Filipstads Gille kunde tänka sig att förlägga ett vandrarhem på Storhöjden. Det gjorde man och den verksamheten utvecklades 1955, när den så kallade lillstugan uppfördes. För att frigöra Gillessalen från vandrarhemsanläggningen, uppfördes även en barack.

På Bergsmansgården förekom servering, uthyrning för fester och under vissa perioder danskvällar. Den verksamheten fick ett brådstörtat slut, för natten den 13 september 1972, brann byggnaden ned till grunden. Serveringen flyttades nu över till Bosjögården, som kom att överta namnet Bergsmansgården.

Efter branden diskuterades en nysatsning på Storhöjden, men gillet kom fram till att det var för stort ekonomiskt åtagande. Så 1982 såldes Storhöjden till Arne Stjernlöf. Ragnar Forsberg hade under många år visionen att anägga ytterligare en väg till Storhöjden, från riksvägen ovanför Flyfallet. Den visionen förverkligades av Arne Stjernlöf.

Den 19 september 1993 brann även Bosjögården ned till grunden.

Vår stad – från sporadisk till årlig utgivning

Det första numret av gillets tidskrift Vår stad, kom ut i samband med 5-årsjubiléet 1937. Utöver en omfattande tillbakablick på föreningens första fem år, inrymmer tidningen bland annat Birger Forsbergs prolog från invigningen av utsiktstornet och Torn-visan av signaturen Herr Odes.

Nummer två dröjde till 1948 och här kunde man läsa om skjutsväsendet i Filipstad vid sekelskiftet och om filipstadsprofilen Johan Utter. Med anledning av Nils Ferlins 50-årsdag samma år, skrev Sigge Bergström om skalden.

Nummer tre av Vår stad kom 1953. Tidningen presenterades inför något som kallades Filistéernas dag, som i själva verket arrangerades under två dagar, en lördag och en söndag i början av augusti. Åldermannen Birger Forsberg, då i egenskap av hedersålderman. Professor Helge Kjellin och vissångaren Gunnar Turesson medverkade och på söndagen serverades kyrkkaffe på Storhöjden. Programmet annonserades i Vår stad nr 3, som även hann med att få ett par bilder från kungabesöket den 28 juni samma år.

I Vår stad nummer 4 1957, sammanfattar åldermannen Ragnar Forsberg gillets 25 år. Per Wenander skriver om sin upphöjelse till Bonbönekung och Walter Ericson minns filistéer i ord och teckningar. Sigfrid Högberg skriver om gillet och Storhöjden och Rolf Carlstedt om Filipstads Bergslags kanal. Nummer 4 innehåller även ett par dikter av Jalmar Furuskog och Ferlins dikt ”Trots deckarna”.

Sedan dröjde det 20 år innan nästa Vår stad kom ut. Även om nummer 5 lät vänta på sig till 1987, så inledde den en ny epok i tidningens historia, och har sedan dess kommit ut årligen. 2002 gav då 70-årsjubilerande gillet ut Vår stad nummer 20.

Ingvar Nilsson har varit med i redaktionen under 16 år, sedan utgivningen återupptogs 1987. Sedan 1989 har Ingvar Nilsson varje år försett Vår stad med omslagsteckningar.

Kulturprofiler och minnestavlor en tradition

Att ansvara för julgransdanserna, hörde under ett antal år till gillets traditioner. 1949 infördes en tradition av annat slag och som består än idag. Då beslutade man sig för att blomstersmycka bortgångna medlemmars gravar under Allhelgonahelgen.

Inför utgivningen av Vår stad 1987, utlystes en skrivartävling och en fototävling. Skrivartävlingen vanns av Sonja Malmberg, fototävlingen kollektion av Bengt-Olof Löf och fototävlingen med enstaka bilder av Britta Lindberg-Sjökvist.

De här tävlingarna återkom inte, men 1991 beslutade gillet instället att utse en eller flera kulturprofiler, vilket blivit till en bestående tradition. 1991 uppmärksammades tre kulturprofiler, Sonja Malmberg, Ulf Nilsson och Ragnhild Ånman. Sedan har Rolf Mårth, Bror Frisk, Karin Fryxell, Signe Gustafsson, Martin Jansson, Inge Pedro, Knut Warmland, Lars Carell, Jörn Granberg, Margareta Davidsson, Gunnar Jönsson, Birger Johansson och Hartwig Schäfer fått samma utmärkelse.

2005 års kulturprofil blev Björn Karlsson. Motiveringen var ”genom sitt företag Hotell Hertig Karl symboliserar han de värderingar som Filipstads Gille har i sina stadgar, att värna om äldre stadsmiljöer. Upprustningen av fastigheten på Drottninggatan 6 är ett exempel på detta och hur man kan kombinera en kulturmiljö med en framåtskridande affärsidé.”

Att förse kulturhistoriska byggnader och byggnadsverk i Filipstad med minnestavlor, är något som gillet ägnat sig åt under senare år. Den första sattes upp på Storhöjden i samband med utsiktstornets 50-årsjubileum. I januari 1995 sattes en minnestavla upp på nedre Kallsteniigården vid Kyrkogatan-Bryggaregatan. Därefter har gruvarkivet och bergmästararkivet vid kyrkan, Bergmästargården, Ferlinladan och Asphyttebron fått minnestavlor.

I samband med Filipstads Gilles 60-årsjubileum, visades en utställning på Kjortelgården. Utställningen byggde på en bildserie från 50-talets Filipstad, tagna av Nordiska Museet. Utställningen flyttades till Museet Kvarnen.

Kvinnor ett nytänkande som tog tid

Under många år var Filipstads Gille enbart ett sällskap för män. Den högtidliga receptionen fick ordenssällskapens ritualer som förebild och medlemmarna i gillesrådet försågs med regalier. Regalierna har bevarats som en tradition och även receptionen lever kvar i en enklare form och då får nya medlemmarna även gillets märke, i form av en nål. För ett sällskap med enbart män, var det naturligt att kalla varandra för gillesbröder och den benämningen fanns också i gillets stadgar.

Det dröjde till 1992 innan gillets årsstämma beslutade sig för att även välkomna kvinnor i sällskapet. Christer Fallgren var åldermannen som drev det historiska beslutet och Rolf Mårth var åldermannen som fick välkomna de första kvinnliga medlemmarna. Den historiska receptionen ägde rum den 19 mars 1994, då Gun Chrigström, Lillvor Eriksson, Eva Kuhlin och Ragnhild Ånman blev medlemmar i gillet. Sedan har fler kvinnor följt efter och begreppet gillesbröder har bytts ut mot gillesmedlemmar.

Efter att under några år ha hållit till i en lokal i Björnen, fick gillet 1995 en ny lokal i den tidigare kyrksalen vid Bergslagstorget och den kom att kallas Gillessalen. Samma år fick Gillet Lions stipendium, främst för utgivningen av Vår stad och för arbetet med att minnesmärka kulturbyggnader med tavlor. 1999 fick Filipstads Gille ta emot kommunens föreningsstipendium på 5.000 kronor. Under senare år har Gillet utgivit både CD och DVD skivor med bilder från deras stora bildskatt.

Filipstads Gille har sina traditioner och föreningen fortsätter att med historiska perspektiv, arbeta vidare in i framtiden

Föreningens åldermän från början

1932 – 1941 Gustaf Rosendahl

1942 – 1946 Birger Forsberg

1947 – 1948 Olle Bergö

1949 – 1963 Ragnar Forsberg

1964 – 1970 Robert Ferneman

1971 – 1977 Sten Magnusson

1978 – 1981 Carl-Eric Nilsson

1982 – 1990 Carleric Carlsson

1991 Vakant

1992 Christer Fallgren

1993 Rolf Mårth

1994 Bengt-Olof Löf

1995 – 2000 Einar Lidberg

2001 – 2009 Dick Larsson

2009 – Hans Nordlund

Från tidskriften ”Vår Stad” årgång 2002

av Rolf Mårth.